Instruktioner

  • p - Presentation
  • f - HelskĂ€rms presentation

URL

# đŸ‘ïžâ€đŸ—šïž Om URL

Genom att förstÄ hur URL:er fungerar kan vi lÀra oss mycket om webben.

  • En av viktigaste grundstenen för anvĂ€ndare av internet.
  • Har stor betydelse för mĂ„nga olika teknologier och metodiker.
  • Exempel: RESTFull

❓ Vad Ă€r en URL?

En URL lokaliserar en webresurs pÄ en dator i ett datornÀtverk.

Protokol

Först pÄ en fullstÀndig URL har vi ett protokol.

  • Det vanligaste protokollen Ă€r "http" eller "https".
  • Exempel: __https__://xkcd.com/303/
  • Andra exempel Ă€r svĂ„rare att hitta, men nĂ„gra pĂ„hittade exempel som skulle kunna finnas:
  • Exempel: __ftp:__//ftp.htsit.se
  • Exempel: __file:__///home/krm/dev/a/index.html

DomÀn

DomÀn kommer direkt efter protokollet och delas ocksÄ upp i delar.

  • Varje del separeras med ett ".".
  • Exempel: https://__what-if.xkcd.com__
  • Exempel: https://__www.svt.se__
  • De olika delarna har olika namn och uppgift.

ToppdomÀnen

Sist i domÀnen har vi toppdomÀnen.

  • Den Ă€r ofta kort med bara ett par bostĂ€ver.
  • Varje toppdomĂ€n Ă€gs av en organistation som kontrollerar den.
  • Ofta Ă€r det tĂ€nkt att ett viss typ av innnehĂ„ll ska finnas under en toppdomĂ€n.
  • I Sverige Ă€gs toppdĂ€men av stiftelsen ".SE".
  • Websidor ifrĂ„n sverige kan med fördel lĂ€ggas under denna topdomĂ€n.
  • Exempel: _.com företag_ - _.org organisationer_ - _.com: företag_
  • Exempel: _.top AllmĂ€n_ - _.app För appar kontrollerat av Google._

DomÀnnamn

DomÀnnamn Àr ett namn som en person eller organisation Àger pÄ internet.

  • Det kan ses som olika adresser pĂ„ internet.
  • Vi köper rĂ€tten att anvĂ€nda dem ifrĂ„n ett företag.
  • Detta företag har fĂ„tt tillstĂ„nd av dem som kontrollerar toppdomĂ€nen.
  • En avgift betals sedan varje Ă„r för att forsĂ€tta anvĂ€da domĂ€nen.
  • SĂ„ lĂ€nge avgiften betals fĂ„r ingen annan ta över namnet.

År 2018: Kostar det vanligen mellan 60-300 kr att registrera ett domĂ€n, men det finns dyrare och biligare. ".se" kostar 125 kronnor.

SubdomÀn

Till varje domÀn kan du koppla hur mÄnga sudbomÀnner du vill.

  • Varje suddomĂ€n eller domĂ€n kan
  • En vanlig subdoĂ€mĂ€n Ă€r "www", observera att dena inte Ă€r nödvĂ€ndig för att ha en webbserver.
  • MĂ„nga kopplar dock den sudomĂ€nen till webbserver för att inte förvira.
  • Exempel: htsit.se och www.htsit.se pekar bĂ„da pĂ„ samma webbserver.

För att kunna göra detta behöver du en namnserver, du kan antagligen anvÀnde en ifrÄn dem du köpte domÀnnamnet av eller de som har ditt webhotel eller VPS.

DNS

"Domain Name System" Àr servrar som hanterar domÀnanen och kopplar iop den med sÄ kallade IP-adersser pÄ internet. IP-adresserna kan sen anvÀndas för att hitta rÀtt servrer.

  • ToppdomĂ€nen och domĂ€nen kontrolleras av de organsiationer och företag som sĂ€ljer domĂ€ner.
  • SubdomĂ€nerna till en domĂ€n du eger kontroleras av dig.
  • Systemmet Ă€r hierarkiskt, servrarana frĂ„gar varandra i ordning för att fĂ„ fram en IP-adress.
  • AnvĂ€ndarna frĂ„gar en DNS somhttps://www.dn.se/ sedan frĂ„gar en DNS server högre upp i heirarkin.
  • Om ingen server vet svaret börjar topppdoĂ€menen frĂ„ga namnservrar som Ă€r ansluta till den.

Port

Efter domÀnnamnet kan vi ha ett portnummer.

  • Portnummer berĂ€ttar vilket server program som vi vill komma Ă„t pĂ„ server.
  • Börjar med ":" och sedan ett tal.
  • Exempel: http://htsit.se:__8080__
  • En webbserver lyssnar normalt pĂ„ port 443(https) och 80(http)
  • En webblĂ€sare komuniserar normalt via dessa portar.

Du behöver alldrig skriva ut portnumret om du anvÀnder standart portarna för ett protokoll.

SökvÀg

Detta Àr den text som ger besked till webbservern om vad du vill ha ifrÄn den.

  • Ofta kan det vara en sökvĂ€g till en fil som webbklienten vill ha.
  • Det kan ocksĂ„ vara ett API anrop.
  • Eller nĂ„gon anna typ av webbresurs.

Filnamn

Sist i sökvÀgen kan det vara ett filnamn.

  • PĂ„ en statisk server motsvarar detta en fil i filsystemet.
  • Exempel: http://www.htsit.se/a/topics/__index.html__
  • FilĂ€ndelsen kan anvĂ€ndas av webbser ver för att sĂ€tta MIME type, se avsnitt om HTTP.

URL Variabler

En URL kan innehÄlla flera variabler som innehÄller infromation till webbservern.

  • Syntaxen Ă€r att det börjar med "?" efter sökvĂ€gen.
  • Sedan namnet pĂ„ variblen lika med vĂ€rdet.
  • För flera variabler anbvĂ€nd "&".
  • Typen pĂ„ variabel kommer alltid vara "string"
  • Exempel: http://htsit.se/r/web/robot-game.html?level=all-resourses&steptime=0.2

Escape character för en URL

Visa tecken kan inte finnas i en URL för de skulle förvirra programmet som parsar. DEssa tecken omvandla till andra tecken.